Nackdelar med att ständigt ligga under sin energinivå
¤ Man ser sig själv tjockare än vad man är (Det är faktiskt sant, jag var mycket tjockare när jag vägde 5 kilo mindre än vad jag gör nu. I alla fall trodde jag det.)
¤ Hela livet kretsar kring mat
¤ Det är väldigt svårt att vara spontan eftersom man måste planera varje måltid/träningspass så att det passar ätstörningen.
¤ Man är ständigt hungrig, även när man för en gångs skull är mätt (vilket gör att om man inte
¤ Man blir trött
¤ Och gnällig
¤ Och väldigt mycket mer självkritisk
¤ Kraven på sig själv ökar
¤ Spegeln blir ens bästa vän och värsta fiende
¤ Man, eller jag gjorde det i alla fall, kan vakna mitt i natten av en skrikande hunger
¤ Man får svårare att hänga med i samtal
¤ Bilder på mat blir som porr
¤ Man orkar inte träna (På grund av jobbiga saker som hände fick jag spärrar i den sport jag lever för mest i hela världen, och eftersom min energi var på botten kunde/vågade jag inte ta tag i det igen. Det fanns liksom ingen möjlighet att bli av med dem igen.)
¤ Mensen kan försvinna (MIN VAR FAN BORTA I TVÅ JÄVLA ÅR, HUR KAN JAG HA GJORT SÅHÄR MOT MIGSJÄLV?)
¤
... Nu slog det mig. Hur kan jag ha gjort så mot mig själv?
Kommentarer
Trackback