Släktkalas

Och fan. Mormor vet. Hon pjoskar så jag håller på att bli galen. Gav mig bönor. Bönor. Som att jag skulle äta sån tysk sockrad skit. Allt är bara jobbigt. Plötsligt är jag fyra igen, till och med mindre än brosan. Det känns inte kul. Skriver av mig sedan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0